Ulrika 65 %

Min son blir 14 år nu i december, tänkte på hur snabbt det har gått. Tiden bara rinner iväg. Kan man stanna tiden... bara för en liten stund?  Näää jag förstod väl det .. synd.

Min son har haft det väldigt kämpigt i skolan en längre tid, men nu börjar det lugna ner sig, vilket är sååå skönt för både honom och mig. Vi har haft kontinuerlig kontakt med ett team som jobbar för kommunen som skulle utreda varför han vantrivdes och vad vi kunde göra åt det. Jag såg till att ett klassbyte blev av och då blev det bättre. Så nu ska vi troligen avveckla den här gruppen om han fortsätter visa framfötterna :)

Något som jag tyckte kändes konstigt var på vårt senaste möte då säger mannen att det är vanligt i min sons ålder att ta avstånd från föräldrarna och att man inte behöver krama och gulla så mycket. Det lät som om jag "håller i" min son och inte låter honom få växa ifrån mig... men så är det verkligen inte. Min son söker närkontakt med mig, han kramar mig, han kan sitta och lägga armen om mig och luta sitt huvud mot min axel när vi ser på tv. Han pussar mig godnatt...  varför är inte det ok???  Jag är inte på honom hela tiden just för att jag tycker att han får söka sig till mig och han visar massor med kärlek... men det är ju så han är uppfostrad... är han inte normal om han inte följer `"tonårsmallen"?? Får inte barn vara sina egna???  eller är det bara till en viss del de får vara det??? 

Bara lite funderingar jag har ... Älskar alla mina barn så otroligt mycket ♥♥♥ ni är min värld.. mitt liv!