Ulrika 65 %

Nu under den här veckan så har jag reflekterat över en man som numera tar samma buss som jag tar. Tidigare så åkte han en annan buss som går efter den jag tar. Vid tidigare tillfälle när jag klivit på och vinkat av min son så har mannen stått kvar utanför och då flirtat tydligt (gick inte att missa). Vilket jag bara skrattade åt.. fick ju ta det som en komplimang tänkte jag. MEN den här veckan så tar han samma buss som jag.. när jag går ner mot spärrarna så har han gått antingen mot pressbyrån eller mot tidningarna och stannat till där och väntat in mig och stirrat mot mig. Kan säga att jag ser honom i ögonvrån för jag vill INTE stirra mot honom eller göra nått som uppfattas som någon form av uppmuntran.

I måndags tänkte jag äh jag kanske såg fel han kanske inte alls tittar och väntar in för att se vart jag tar vägen. I tisdags tänkte jag kan jag se fel två ggr? Onsdags hmm.. nä han tittar verkligen och väntar för att se vart jag går. MEN idag så satt jag längst bak i bussen brevid en dam som väntade tills typ ALLA hade gått av bussen innan hon gick av så jag var mer eller mindre sist vilket jag tyckte var ganska bra för då han den där mannen försvinna :) men icke då.... när jag kom ner för trappan för att gå mot spärrarna (centralen) så står han precis innanför pressbyrån vid kanten och väntar... när han ser mig och ser att jag ser att han står där.. då gömmer han sig.. alltså ALLVARLIGT... ge upp.  Hade bestämt mig igår för att bara skita i vad han gör men det här var ju lite obehagligt. Frågan är, är han farlig, eller bara skum

//U